Den som väntar på nåt gott

Har äntligen köpt nåt jag gått och suktat över länge.  En snygg vattenkokare. Hasta la vista fulkokare. Marsch ut i förrådet!

På väg

Jag är just nu både pigg som en mört och trött som ett lejon. Känner mig på alerten i huvudet och vaknar vid 4 för frukost och lite egentid i tystnaden. Är väldigt sugen på allt som rör mina hobbies och mitt privatliv.  Längtar efter matlagning, böcker,   trädgårdsarbete och kompisar, sovmorgon, Glommen och tom efter skolläger för Hjalmar och vårstäd i Glommen lite grann. Men samtidigt är jag sjukt trött på mitt arbete,  på läxor, vardag och rutiner.  Kan spy på allt jag måste. Allt som behöver planeras och struktureras. Så det är en ändlös tur att det bara är två och en halv vecka kvar till sommaren. Jag har nämligen för första gången tidig semester och går på ledighet samtidigt som skolan slutar för barnen i år. I början kändes det lite trist.  Jag är van vid sen semester och det var mitt önskemål i år oxå. Men när man inte får den man älskar får man älska den man får och jag har vant mig vid tanken. Så nu räknar jag ned! En titt i almanackan säger mig att jag nog kommer ha fullt upp längs vägen. 

Jag vill ha mer sånt här! 

Fler städrocksdagar. 

Mer tid att styla mig,  och färre jobbtoa-selfies!

Att piffa upp

Som ni vet har jag jobbig pmds. Och fast medicinen tar bort det mesta,  och även om  solen hjälper till efter bästa förmåga så gör det att vissa dagar är mer trögstartade än andra. Men då finns det ett knep till att ta till. Utseendefix! Jag gillar ju att planera o greja med mina "looks" annars med. Men vissa dagar är det liksom lite mer av behandling över det.  Som idag.  Trots att den enda utomstående jag träffar idag är Albin  (och han bryr sig ärligt talat inte ett dugg om hur jag ser ut) så har jag sminkat mig nogsamt, lackat naglarna och valt kläder med omsorg. En rätt så ny hm-klänning, helt nya skor från loppis på retroresan och så lite skojiga strumpbyxor med strumpbandsmönster från primark i Berlin.  Och tada! Så känns det faktiskt bättre.  Flärd är inte att underskatta!!

Gökotta

Jag kom på att jag vill gå på gökotta. Men i Dannike är det gökotta med gudtjänst vid hembygdsstugan som erbjuds. Not my cup of tea. Så jag tänkte att vi kan ju ha vår egen. Skog har vi, och kaffekorg kan jag ordna. Och det är ju typ vad som krävs, egentligen.  Så idag,  traditionsenligt på kristi himmelfärdsdag, väckte jag familjen och drog med dem ut i skogen ( Fast egentligen var det bara Jimmy jag fick dra, de andra var helt med på noterna! Och efter två koppar kaffe tyckte han oxå det var en fin idé. Just som jag visste att han skulle. ). Vädret hade även det bestämt sig för att samarbeta, så i flödande sol åt vi sedan köttbullsmackor och drack varm choklad och hade det allmänt mysigt. Om vi hörde göken?  Nä. Men det är inte heller poängen med gökotta, som jag ser det!  :-)

Prekaffe!

Bonaden

Jag har länge velat ha en bonad här i köket.  Och hitta bonader på loppis är inte svårt. Men att leva upp till mina krav är det. Iaf om man är bonad! Den ska vara snygg!  Svårt nog. Finns fler fula än man kan ana. Allt med gud gått bort, bort,  bort. Och gamla tanter som broderar bonader är ofta väldigt begivna på gud.  Och så får inte budskapet vara nåt töntigt på rim. Typ "egen härd är guld värd". Sånt nöter sönder  hjärnbarken på mig, eftersom jag läser det om och om igen,  nästan tvångsmässigt.  Men så på min retroresa hittade jag Bonaden med stort B.  Riktigt allmogesnygg med ett budskap som jag inte bara orkar utan tom vill läsa varje dag. Som är typ det vi försöker leva efter. Hur pretatiöst det än må låta.  Och trots att den är väldigt sliten och antagligen varit röd runt om en gång i tiden så blev den, i mitt tycke, pricken över i i köket.  Den ser ute som den alltid suttit just där. Och det är ju faktiskt mitt ideal i inredning. Det ska se ut som du alltid varit just så!  Mycket nöjd är jag!!

Till slut även mitt hår

Jag hatar frisörbesök. Jag hatar att behöva lägga mitt utseende ( som jag är rätt mån om! ) i händerna på någon annan. Och eftersom jag inte har någon "egen" frisör,  så är det desutom någon okänd. Men till slut får jag oxå toknog på slitet hår. Så jag ringde på vinst o förlust en salong i Borås. Bokade tid och frågade så om hon vet något om vintageklippning? Det gjorde hon inte, men hon var den första frisör jag stött på som verkligen tog mig på allvar. Dessutom tyckte hon det var roligt med utmaningen!  Så när vi konstaterat att vi googlat fram samma bilder, kände jag mig rätt lugn. Och direkt jag såg frisyren börja ta form blev det ännu bättre. Och nu har jag, för första gången, en frisyr jag är helt nöjd med! Den är snygg att vintagestyla. Den är snygg lockig och den är tom snygg utan nåt fix alls. Som de säger i sliskiga amerikanska tvprogram:  Trodde aldrig detta skulle hända mig. Men jag är glad att det gjorde det! 

Nya lockar.

Utborstade lockar.

Au naturell!

Morot selleri och dill är inte heller illa.....

Igår bestämde jag att middagen var råkost! Jag skar, hackade och skivade. Resultatet blev en imponerande hög med sorterade  grönsaker. Samt lite ost, nötter och tonfisk som "pimp". Och även om barnen här hemma äter det mesta måste jag erkänna att jag var lite osäker på hur detta skulle mottas. I onödan, visade det sig.  För alla åt inte bara med god aptit, utan lovprisade det också. Så mycket uppskattades det tom att vi idag bestämde att vi skaffar oss en ny fransk tradition. Nummer ska det serveras "cruditée" före middagen här hemma. Alltså en förrätt av råa grönsaker. Varje dag. Jag tycker det är kul med barn som kräver selleri! :-)

Omhuldad!

Det är precis vad jag känner mig!  Mina fina vänner hade planerat och ordnat och i helgen var det dags för min födelsedagsresa. Vi har åkt längs retrovägen till fina kaféer,  stora och små loppisar och genom vidunderligt vackra trakter. Bott i stuga vid Göta kanal och ätit hamburgare och fikat ur medhavd, superfint packad kaffekorg. Och pratat, pratat och pratat! :-) 
Den bästa helgen på länge,  blev det. 
Tack och tack och tack igen,  mina rara vänner.  Ni är bäst!

Skepp o'hoj!

Är sällan förtjust i sailor/pinuppa/femtiotalsstilen. Jag är rejälare än så!  Men när jag skulle köpa högmidjade shorts var dessa de med bäst pris jag kunde hitta (och då var de ändå,  med min loppismått mätt, dyyyra!). Men till deras försvar ska sägas att midja ÄR hög, materialet stadigt och sömnaden välgjord. Så det var nog ett bra köp! Tillsammans med topp från primark och bästa tantsandalerna vart det inte så pjåkigt!

Suddig och med konstiga miner. Well. Jag påstår inte att jag kan fota.  Jag gillar att blogga med ord.  Bilderna är mest bara nödvändiga för att ge en hint om vad det är jag skriver om! 

Sådd

Idag var det dags. Emellan strida regnskurar tittade solen fram och då passade vi på att få frön och plantor i jorden. Vi har ju utökat rätt rejält i år,  och jag har ingen aning om om vi kommer lyckas få upp nåt ätbart. Men just nu är det bara fromma förhoppningar omgärdade av blått balsnöre. Och  det är rätt vackert så. Får mig att tänka på en dikt av Bo Bergman:

" Hjärtat skall gro av drömmar
annars är hjärtat armt.
Liv, ge oss regn som strömmar,
Liv, ge oss sol och varmt.
Så blir det ax omsider
och med ett tack till allt
gå vi mot skördetider,
vemod och vinterkallt. "

Fast vinterkallt, det hoppas jag dröjer!

En piggnad pojke som går till skolan i morgon. Och mamma till jobbet. Back in business! 

Man ska inte vara glad över vab.....

Och egentligen är jag ju inte alls glad att min gosse är sjuk, givetvis. Men idag, när febern sänkts och det mest är halsont och matthet kvar, så är det faktiskt ganska mysigt att få egen kvalitetstid ihop! Eftersom han var hungrig idag (i motsats till igår) så passade prinsen på att smita ned när jag var på toaletten och ordna med frukost på sängen åt sig. Fil med socker och surdegsbröd med Nutella. :-) Och eftersom han är en prins så gjorde han kaffe till sin mamma också!  Så nu ligger vi här och gottar oss. Vi har läst Malin Wollinkrönikor tillsammans. Jag får vänta in honom lite när jag skrollar, men det är ändå häftigt och rätt fantastiskt att han börjar bli så stor att vi kan ha roligt åt samma saker! Sedan bestämde Hjalmar att han ville se bilder på Ellie och Amanda. Amandas mamma har ju en stor brist; hon har ingen blogg!, men Karolinas har vi dammsugit på alla Ellieinlägg. En äldre variant på småbarnsårens sagoläsning, helt enkelt!

Småskolan

Idag följde jag med Kerstin till skolan. Fick hela upplevelsen,  med godmorgon,  vilken månad och dag är det idag, svenska,  matte, lunch och rast med jage.  Och det var så mysigt. Båda att få vara med Kerstin och få se hur hennes arbetsdag är. Att få leva med. Men oxå att få vara i skolmiljön. Jag har bestämt mig för att inte bli lärare, och det är ett bra beslut,  men jag tycker ju att barn o pedagogik är så väldigt roligt!  Sedan blev det ju även en extra dimension på det här besöket,  eftersom hon en termin ungefär  har haft min gamla fröken från ett-tvåan som långtidsvikarie. Söta gulliga Inger som nu är över 70 år men lika rar och pigg som 1990.

Så passade vi på att ha utvecklingssamtal när jag ändå var på plats. Och jag fick veta att Kerstin i ett "läs så många ord du hinner på en minut"- test ligger på en nivå  rimlig för en elev i årskurs 4 på vårterminen. Allvarligt!  Lilla skruttan. Vad är du för en sort?! Fröken säger att hon liknar sin mamma 'back in the days'.  :-P Vet inte det. Men vet att stoltheten är enorm!